Frågor och svar
Här fyller vi på med svar på de frågor som ställs. Titta igenom de befintliga frågorna innan ni ställer en egen fråga. Frågor kan ni ställa i kommentarerna nedan eller via kontaktsidan
Fråga: Val av router
Det är många som hört av sig om val av router och om föreningen kan tillhandahålla sådana via upphandling. Vi har i styrelsen kommit fram till att det innebär mycket arbete och dessutom är kraven så olika bland medlemmarna så att det i praktiken är ogörligt att göra en sådan.
För de flesta är det en trådlös router som gäller. Tänk dock på att den också ska ha vanliga nätverksuttag (portar) så att man kan ansluta annan utrustning. Den skall alltså också kunna fungera som en nätverksswitch och skicka/fördela trafiken till de olika apparaterna man ansluter. Kontrollera vilken hastighet som de portarna klarar. Välj en hastighet som ligger betydligt högre än den som du har/väljer hos din tjänsteleverantör. Det är inte bara den hastighet som utlovas i den trådlösa förbindelsen. Det är också routerns förmåga att skyffla data inom själva routern och mellan de olika portarna. I dag har de flesta routrarna en wan-port (den som ansluts till mediaomvandlaren) och fyra-fem lan-portar. Det finns trådlösa routrar som arbetar på två Wifi-band. De har mest betydelse för krav på väldigt höga hastigheter, och kan krångla till det för normala användare, eftersom det ofta krävs en hel del inställningar för att få dem att fungera optimalt.
Förutom själva routerns prestanda är det av stor betydelse hur den placeras i byggnaden. Skruva inte upp routern innan du provat ut var den fungerar bäst. Undvik ställen där det finns metall och el-ledningar i närheten. Routern ska placeras så centralt i bostaden som möjligt så att signalerna tillåts studsa mellan rummen (helst över öppna ytor och inte genom väggar, dörrar o.s.v.). Ju fler hinder, desto mer reduceras signalstyrkan och därmed hastigheten på det trådlösa nätverket.
Böj undan nätverkskablarna så att de inte interfererar med antennerna. Jag förstår inte hur konstruktörerna tänker när de sätter antennerna alldeles i närheten av nätverksuttagen.
I dag produceras nya modeller med mycket korta produktionscykler. Det kommer nya hela tiden så det är kanske inte så stor ide att satsa på en modell (dyr) som har mycket högre teoretisk kapacitet än den hastighet och krav du har för närvarande, för att du senare ska kunna öka din hastighet hos tjänsteleverantören.
Mer detaljer om Två band
2,4GHz-ISM-bandet: På detta band går signalerna för de flesta trådlösa nätverken. Det används inte bara av trådlösa routrar utan även att bland annat mikrovågsugnar och trådlösa telefoner. Detta kan medföra störningar eller prestandaförsämringar i ditt trådlösa nätverk.
Annan elektronik (t.ex. mikrovågsugnar och trådlösa telefoner) som kommunicerar på 2,4GHz-bandet kan även resultera i så kallade "döda platser". D.v.s. att signalerna (vågorna) krockar och slår ut varandra.
Fördelen med 5,0 GHz-bandet är att det inte är lika vanligt förekommande inom trådlös teknik, vilket markant minskar antalet eventuella störningskällor. I och med ett bredare frekvensband kan man även tillåta flera parallella strömmar av data som överförs samtidigt via flera antenner. Detta kallas MIMO-teknik (Multiple Input, Multiple Output) och har mest betydelse om du har flera i huset som håller på med spel och ser på strömmande video samtidigt.
Fördelen med 2,4 GHz-bandet kontra 5,0 GHz-bandet är att den lägre frekvensen lättare penetrerar eventuella hinder, såsom t.ex. en vägg, samt även att signalerna når något längre.
Som ett exempel kan jag redogöra för mitt val:
Jag har valt 100-10 Mbit/s och valde därför en router utan två band men med Gbit på portarna.
Hitta den på Webhallen D-Link Dir -655 för 395 SEK
http://www.webhallen.com/se-sv/datorer_och_tillbehor/71351-d-link_dir-655-80211n-300mbps-1gbits
Har nu installerat den och den duger gott för våra behov.
Man ska kontrollera sin utrustning genom att använda Tp-test som är en gratistjänst http://www.bredbandskollen.se/
Så här blev mitt resultat:
Uppkopplad med sladd till routern respektive trådlöst
Uppkopplad med sladd
Uppkopplad trådlöst
OBS detta är en personlig reflektion och får inte betraktas som ett expertutlåtande.
Hans Forsslund
Fråga: ROT-avdrag på fiberdragning
Hej. Översänder Skatteverkets info om ROT-avdrag för fiberdragningsarbetet. Det är leverantören (i det här fallet Hellvifiber) som skall ombesörja ansökan till Skatteverket samt att bara debitera 50% av arbetskostnaden inkl moms till kunden, resterande 50% betalas av Skatteverket. Hur stor del av betalningen 2.500 kr är arbetskostnad? Det här skall göras före årsskiftet för betalningen är gjord 2014. Motsvarande belopp återbetalas till kunden. Det här gäller alla som betalt 2.500 kr för dragning på tomten.
Svar:
Vi har i föreningen kommit fram till att vi inte har möjlighet att hålla på med rot-avdrag till stor del beroende på att vi än ekonomisk förening där man inte köper en tjänst eller produkt. Man betalar en insats för att bli medlem och sedan har föreningen i uppgift att se till att medlemmarna får fiber.
Normalt ska medlemmarna bidra med en arbetsinsats på 10 timmar. Den största delen av det arbetet är det mening att man ska göra genom att hjälpa till med röjning, utsättning och annat gemensamt arbete. Vi har öppnat en möjlighet för de medlemmar som inte har möjlighet att bidra med arbete att köpa sig fria från detta. Vi har också gett en möjlighet till att få räkna av arbete i form av grävning på den egna tomten från den gemensamma arbetsinsatsen. De 2500 kronorna är alltså inte en betalning för grävning på den egna tomten.
Vi har tidigare bedömt det svårt och att det endast skulle bli små summor om vi på något sätt skulle ta fram ett underlag för rot-avdrag. Vi har därför för säkerhets skull angett i §5 anslutningsvillkoren att rotavdrag inte tillämpas.
Situationen är mycket olika på olika fastigheter och skulle vi börja räkna ut vad arbetet kostar blir det en massa arbete för de frivilliga medlemmarna i styrelsen. På en del fastigheter är det lång grävning och andra kort. Grävningen sker med maskiner och den största kostnaden är för dem. Man kanske gräver en halv till en timme så att ett möjligt avdrag blir litet och inte värt besväret. Hela upplägget med föreningen är att med gemensamma krafter och ekonomi se till att man kan få fiber i Hellvi.
Fåga: Medieomvandlaren
Hej, vi som bor på fastlandet, undrar kring medieomvandlaren. Jag har röjt, satt upp dosan på väggen, för anslutning utifrån. Ska jag höra med områdes ansvarig, om de kan ta hand om den? Eller måste vi åka över. Sen ska ju router upp, men det är väl också en senare fråga.
Svar: Du behöver inte göra något nu. Troligen blir det så att du testar Medieomvandlaren när kommer och fibern är ”tänd”. Fungerar allt så är det ok annars får man göra en felsökning. Vi ska dock gå ut med mer precis information om det inom kort som läggs upp under fliken Projektinformation. Ja routern och annan utrustning fixar du själv när du kan
Några frågor
Media omvandlaren samt anslutningsboxen finns de hos områdesansvariga?
Svar: Det kan vara lite olika. Omvandlaren har vi inte än. Läs mer under fliken projektinformation.
Vi är bosatta på fastlandet och har inte så lätt access till fastigheten på Gotland.
Om vi behöver hjälp med grävning på tomten, vem kontaktar vi då samt har ni en ungefärlig prisbild på vad det kostar per meter?
Svar: Grävning ingår. Läs mer under fliken projektinformation och längre ner på denna sida.
Då vi brukar stänga av strömmen när vi inte är på Gotland, hur påverkar det funktionen när man väl vill starta upp utrustningen?
Svar: Tillgången till nätet ska vara näst intill omedelbar. Sedan beror det på vilken tjänst man tecknat sig för. Om man inte har valt tjänst så får man tillgång till en tjänsteportal och kan välja en tjänst som med mycket kort varsel blir inkopplad.
Vilka driftkostnader kommer det bli framöver samt kommer det vara möjligt att starta upp om man åker över en vecka?
Svar: Medlemsavgiften i föreningen samt kostnad för den tjänst man har valt. Se under fliken avtal. Enligt uppgift skall den kortaste inkopplingstiden vara en vecka men som det ser ut nu verkar det vara en månad. Vi väntar på förtydligande i den frågan.
Hej
Vi har några fler funderingar som har uppkommit.
(lån till insatsen, slutgiltiga kostnaden, behov av lån, anslutnigsgraden, bidrag, driftsäkerhet, kostnad skada egen fastighet, Rot-avdrag, underhåll, insatsens storlek mm)
Fråga Ska alla ägare skriva under Fastighetsanslutingsvillkoren
Ska de som äger fastigheten skriva under kontraktet- i vårt fall fyra ägare? I så fall dröjer det lite tills vi lämnar vårt undertecknade kontrakt.
Svar: Det är bara den som står för anslutningen dvs. medlemmen i föreningen som behöver skriva under Fastighetsanslutingsvillkoren. Det är inget kontrakt utan ett godkännade av villkoren.
Fråga Vilande anslutning:
Finns det någon möjlighet att vi kan få framdraget fiber till grinden och där förberett med slang som räcker fram till huset. Denna slangvinda kan man väl gräva ner till den dag vi behöver den. Vi behöver inte fiber i dag. Kan detta erbjudas oss till en lägre kostnad än 12000:- + 2000:-?
Svar:Vi har inget sådant erbjudande. Kostnaden etc. för föreningen är densamma som för en aktiv anslutning. Vi får ingen förskottshyra för en ej aktiv anslutning så föreningen förlorar på det. Om du ansluter nu och inte avtalar om någon tjänst i nätet så är det bara medlemsavgiften som du behöver betala årsvis. Om du vill ansluta senare får du betala samma insats som alla medlemmar plus kostnaden för grävning, slang och fiberinstallation.
/hans
Fråga med anledleding av anslutningsavtalet
Frågor om:
Teknisk utrustning, information om tid/tidsspann arbetsinsats, Person som skall vara mig behjälplig, godkänt funktionsprov och frågor till områdesansvarig.
Vad kostar tjänsterna och vad finns att välja mellan?
Vi planerar att samarbeta med IP-only.
Klicka på denna länk http://www.gotlandfiber.se/serviceguide/
Läs det som gäller helt öppet nät och Prisexempel, enskild anslutning.
Prisexempel, enskild anslutning
Vad är det som ingår?
Grävning och framdragning av fiber ingår till det hus på fastigheten som man kommit överens om. På utsidan av huset sätts en liten box, som innehåller en kontakt för inkoppling av en fiberanslutning till en medieomvandlare som man själv sätter upp på insidan av huset. Håltaging, uppsättning och inkoppling av medieomvandlaren svarar husägaren för. Medieomvandlaren tillhandahålles av föreningen. Läs mer under fliken Projektinformation
Medieomvandlaren är en liten apparat som omvandlar ljusimpulserna i fibern till elektriska signaler som sedan kan ledas i det interna hemmanätet. Uppbyggnad av hemmanätet med kopplingar till datorer, TV etc. får var och en ombesörja, antingen med s.k. LAN-kabel eller med trådlös utrustning.
Medieomvandlaren behöver anslutas till 220V med en liten "laddare" som följer med. Om så önskas kan man köpa en batteribackup, som klarar eventuella strömavbrott. Annars avbryts förbindelsen vid strömavbrott om man har ip-telefoni, säkerhetslarm eller inbrottslarm etc.
Medlemmen ska se till att grävningen är väl förberedd och pinnar utsatta så att avgrävning av t.ex vattenrör och el mm inte sker. Det är den kortaste vägen till huset från fiberanslutningspunkten som gäller. Önskar man en längre grävning för att nå huset på annat ställe än det kortaste får man stå för den extrakostnaden.
Projektet grundar sig på ideellt arbete och det är därför viktigt att alla deltar aktivt. Det är detta arbetssätt som gör att vi trots att kostnaderna ökat kan hålla en mycket låg insats. Ett krav är att alla bidrar med minst 10 timmars arbete. Det kan handla om röjning, utsättning av markeringar, efterarbete mm inom den gemensamma fibersträckningen. Vad man bidrar med överenskommes med den områdesansvariga. Kan man av olika skäl inte utför arbetet kostar det 2000 kr plus moms.
Ett arbete som man med fördel kan göra är att gräva på den egna tomten, viket kan vara bra om man vill minimera påverkan av grävningen, som annars görs maskinellt, visserligen med en skonsam liten grävare. Planering av grävning på tomten görs alltid i samarbete med områdesansvarig. Grävdjup på den egna tomten brukar vara 40 cm, men eftersom man själv är ansvarig kan man välja ett mindre djup. Föreningen har ingen synpunkt på det.
Områdesansvariga kommer att utses så snart som möjligt efter beslut om projektstart med ambitionen att det ska vara klart före sommaren.
Ingen tjänst i fibernätet ingår utan det avtalar man själv med de tjänsteleverantörer som finns presenterade i nätet. Det finns också en möjlighet till att slå av och på ditt abonnemang när du vill. Flexibel debitering ända ned till 14-dagars perioder.
Fråga:
1. Jag skulle vilja ha en lina till en stenbyggnad som i framtiden skall användas som bostadshus.
2. Dessutom avser jag att stycka av tre tomter från en åker, hur gör vi lämpligast om vi vill dra linor dit?
Svar:
1. För varje anslutning inom en fastighet i samband med att fiberprojektet genomförs krävs en insats på 12000. (Ett medlemskap per anslutning)
2. Om ni vill förbereda för en senare anslutning till de ännu ej avstyckade tomterna kan det vara bra att lägga kanalisation (tomrör) från dessa till samma punkt som er huvudanslutning går till. Alternativt annan punkt som vi kan anvisa och är mer lämplig för er. Kostnaden för grävning och material får ni betala själva. Föreningen kan troligen via vår entreprenör göra arbetet i samband med projektet och fakturera er särskilt, eller så kommer ni överens med någon entreprenör som ordnar så att det blir gjort. Vi kan inte nu säga vad kostnaden att ansluta via en sådan förberedd kanalisation blir. Under alla förhållanden blir insatsen då densamma d.v.s 12000 per anslutning. Kostnaden för arbetet att ansluta måste föreningen beräkna i varje enskilt fall. När vi utsett områdesansvarig för ert område är det lämpligt att ta upp frågan om de extra kanalisationerna och planera hur det ska gå till.
Hälsningar /hans
Hans Forsslund, ordf.
Kan de som inte "lånar" av hellvifiber bli gemensamt betalningsskyldiga om
"Låntagarna" inte kan betala. ?
Svar:
Den som inte uppfyller sina åtagande gentemot föreningen (inklusive medlemsavgift) blir utesluten. Inbetald insats betalas inte tillbaka enligt de av Bolagsverket godkända stadgarna. Den eventuellt kvarstående "skulden" får föreningen som sådan hantera. Fiberanslutningen blir då vilande men om den ska aktiveras blir det frågan om en helt ny insats samt kostnader som föreningen kommer att ta ut för "efteranslutna". Vi ser det inte som en stor risk och som en åtgärd för att få med så många som möjligt.
Hej
Jag saknar på denna hemsida en redig kort sammanfattning av vad "fibernätet" innebär för mig som stugägare, vad får jag som jag inte kan få idag. Ge mig en vision att jobba med.
Jag (vi alla) har redan idag digital TV via Boxer...kanske inte världens bästa HD-kvalitet men...Jag har dessutom bredband för 299 kr/mån via Net1. Sunkigt långsamt med dagens mått ("upp till 9 Mb") men helt ok för att surfa och tippa V75...t ex. Även IP-telefoni funkar via Net1.
Så. Ge mig en vision, nåt att använda i förhandligarna med frugan. Dom lär bli de tuffaste nämligen. Idag känns det lite som: "Varför ska vi ha fibernät"?
SVAR: "Jo, för att det går!"
Hans Näslund
Din fråga är bra och det är säkert de som funderar på samma sätt.
Vi är två som skrivit var sitt förslag på svar. Vi tror att de kan komplettera varandra och ge svar ur lite olika vinklar. Hoppas de ger dig svar på din fråga.
Johan Svahn:
Fiber ger bättre bredband redan idag, men framför allt ger det bättre möjligheter framåt i tiden.
Jämfört med ADSL 6-8 Mbit/s från Telia som t ex jag har idag så kommer fibern göra att det går bättre att:
- strömma tv med hög kvalitet - det går ganska bra idag, men är på gränsen så ibland blir det lite hackigt
- ha videosamtal - ADSL är asymmetriskt, så vi har endast 0,5 Mbit/s upp, så videosamtalen blir väldigt ryckiga och ibland blir det omöjligt att höra ljudet om man inte stänger av bilden.
- Göra flera saker samtidigt, om man är flera personer i hushållet så kanske man vill titta på olika strömmade videos samtidigt, och ännu mer tydligt så blir inte nätet helt blockerat bara för att en person laddar upp en stor fil.
- Det går allmänt fortare att surfa, det brukar märkas genom att det flyter bättre och man slipper den här lilla väntetiden mellan varje länk-klick.
- Och alla ner och uppladdningar av filer går fortare såklart. Bra om man t ex vill dela bilder med vänner och bekanta. Behovet av att åka omkring med USB-minnen försvinner.
Om man istället ser framåt i tiden så är skillnaden att kopparnätet med ADSL är på sin maxkapacitet idag, medan fibern stödjer mycket högre hastighet. Det betyder att i och med att tjänsterna växer så hänger fibern med. Några krävande tjänster som är på gång är TV och film i 4K (motsvarar ungefär 4 stycken full-HD skärmar), smidigare molnlagringstjänster och videotelefoni med högre upplösning och flera kameror. Men det mest troliga är att det är något som vi inte ännu kan föreställa oss som blir nästa stora grej. Med fiber spelar det inte någon roll vad det är och hur mycket kapacitet det kräver.
Hans Forsslund:
Vi befinner oss i ett teknikskifte där analoga system byts ut mot digitala system där också nya metoder för kommunikation snabbt utvecklas. Vi har sett att nya kommunikationsmöjligheter och nya tekniker växer fram i en hastighet som vi aldrig kunde drömma om för några få år sedan. Denna utveckling har krävt allt större utbyggnad och förnyelse av infrastrukturen.
En del tror att den trådlösa tekniken kommer att kunna lösa behovet av infrastruktur när det gäller det framtida kommunikationsbehovet. Det kommer ständigt nya förbättringar men dessa är ändå marginella om man ser på det i ljuset av hur nya teknikens behov av bandbredd har ökat över tiden. Der är otvivelaktigt så att den trådlösa överföringen beror på hur många som delar på uppkopplingen till de enskilda sändarmasterna. Det är näst intill lurendrejeri att påstå att man har den överförnig man säger. Det behövs bara att några få börjar se på ett Svt-play program vid en mast för att sänka hastigheten. Med buller och bång lanserades 4G tekniken i Visby under sommaren förra året. Den skulle ge en fantastisk uppkopplingsmöjlighet men vad hände, systemet nästan dog under Almedalsveckan. På landsbyggden är detta problem ännu större för de kommersiella krafterna kan inte dimensionera antalet master efter piken av besökare under kort tid. Skall den trådlösa tekniken lösa framtidens behov räcker det inte med en mast i varje kvarter.
Bredband via fiberoptik är den teknik som idag är stabilast och kan ge högst kapacitet.
I fiberoptiken är det ljusstrålar som transporterar informationen och överföringskapaciteten är endast beroende på den ändutrustning man har. Kapaciteten är alltså skalbar utan att man behöver röra själva fibern till skillnad fån t.ex. det gamla kopparnätet för telefoni som nu nått vägs ände.
Det finns en lång räcka tjänster som i dag kräver hög bandbredd och det tror jag de flesta känner till. Att ersätta satellituppkoppling för TV kan många gånger vara både bra och lönsamt. För det krävs egentligen ingen argumentation (Näslunds kostnad skulle minska betydligt). Det är dock knepigare att övertyga att man ska skaffa sig fiberanslutning om man idag inte tycker sig ha behov och kanske också tycker att Internet är en styggelse som man vill skydda sig själv och sina barn från.
Ett sätt att tänka är att se på utvecklingen av vägarna. Ingen kunde förutse behovet av den standard vi har idag bara för 60 år sedan då många av de stora vägarna var grusade. Datorernas lagringskapacitet har ökat exponentiellt de senaste årtionden. Det behov du har idag kan på kort tid ändra sig och då är det bra att ha en anslutning till vägsystemet.
Vårt erbjudande har just tagit sikte på att ge en flexibel anslutning som kan nyttjas på det sätt som var och en har behov för. Man betalar för att få anslutningen men sedan bara för de tjänster man utnyttjar. Dessutom bidra din anslutning till utvecklingen i socknen.
Frågor:
När måste man bli medlem för att det skall gå igenom?
Kan man avvakta med medlemskapet?
Finns det någon ekonomisk risk om att var medlem?
Kan vi som medlemmar bli skyldig att betala med privata pengar?
Svar:
Man behöver inte vara medlem för att anmäla sitt intresse. I maj när vi vet hur många som anmält sig och styrelsen vid föreningsmöte funnit att vi kan gå vidare och realisera planerna kommer de som har visat intresse att erbjudas medlemskap i föreningen. Den då beslutade medlemsinsatsen i föreningen utgör det som behövs för att få fiberanslutningen. Man riskerar inget utöver insatsen som inte är återbetalningsbar enligt stagarna. Alla som vill ha fiber måste vara medlemmar när projektet tar sin början. Det går inte att komma efteråt. Vid eventuella efteranslutningar tillkommer kostnader för den separata anslutningen och grävkostnader.
Man kan redan nu bli medlem utan att förbinda sig för något och riskerar inte att få något som helst betalningsansvar förutom att de 200 kr inte är garanterade att återbetalas. Insatsen som gäller nu är endast 200:- och årsavgiften 100:- . Insatsen nu gäller inte för att få fiber, men de 200 kr dras av ifrån den senare större insatsen.
Studera gärna stagarna Stadgar