Hej

Vi har några fler funderingar som har uppkommit.
(lån till insatsen, slutgiltiga kostnaden, behov av lån, anslutnigsgraden, bidrag, driftsäkerhet, kostnad skada egen fastighet, Rot-avdrag, underhåll, insatsens storlek mm)

Vad händer för oss som betalar hela insatsen om en del av de som lånar av någon anledning inte betalar?
Svaret finns under frågor ock svar på hemsidan:
Den som inte uppfyller sina åtagande gentemot föreningen (inklusive medlemsavgift) blir utesluten. Inbetald insats betalas inte tillbaka enligt de av Bolagsverket godkända stadgarna. Den eventuellt kvarstående "skulden" får föreningen som sådan hantera. Fiberanslutningen blir då vilande men om den ska aktiveras blir det frågan om en helt ny insats samt kostnader som föreningen kommer att ta ut för "efteranslutna". Vi ser det inte som en stor risk och som en åtgärd för att få med så många som möjligt.

Det står på hemsidan att viss osäkerhet råder om den slutgiltiga kostnaden. Detta måste redovisas. En ekonomisk plan vore tacksamt.
Svar:
Den har presenterats vid extramötet och årsmötet. En sådan förstås bäst vid en muntlig genomgång. Bifogar som den såg ut vid årsmötet.

Det står även att mindre lån kan behöva tas men vi räknar med att storleken inte blir större än att amortering och ränta kan täckas av medlemsavgifter. En mer detaljerad kalkyl kommer att presenteras vid mötet. Då undrar jag - ett mindre lån? Hur stort/litet??? Var är den presenterade planen? Sådan information vore bra om den fanns tillgänglig.
Svar:
Se förra svaret. Som det ser ut nu behövs inget lån.

Styrelsen skall dock säkerställa att kalkylen håller och visar positivt resultat senast tredje året. Låter lite som en glädjekalkyl – de första tre åren brukar vara de som är dyrast... Men återigen – en ekonomisk kalkyl.
Svar:
Den formuleringen handlar om att styrelsen fick i uppdrag att kontrollera att kalkylen håller före projektstarten. Vi har nu fler medlemmar och kalkylen ser därför mycket bättre ut.

Målet för att klara denna budget var att 80-90% ansluter sig. Av vad jag kan se på hemsidan är det drygt 60% som ansluter sig. Har den siffran ändrats? Hur ser det ut i nuläget, med tanke på faktiska genomförda inbetalningar?
Svar:
När man läser informationen på hemsidan måste man ta hänsyn till att vi haft en lång resa fram till där vi stå i dag. Vi vill kunna redovisa detta och därför finns sådan kvar som gällde den situation då det skrevs. Den budget det då handlade om, var när vi hade en insats på 5000:-. Vid extrastämman grundades beslutet på 211 anslutna. Vid årsmötet 227.

Det står också att styrelsen är öppen för att en mindre justering kan behövas. Men om 20-30% av betalningsunderlaget kan det väl knappast räcka med en "mindre justering"?
Svar: Se förra dito.

Det står att ambitionen var att kunna lämna ny och mer detaljerad information i första hand via hemsidan under maj månad. Den finns fortfarande inte, av vad jag kan se?
Svar:
Jag förstår inte. Det har fyllts på med massor av information sedan dess, särskilt under fliken Projektinformation.

Hur stort är lånet som tas?
Svar:
Just nu behövs inget lån förutom byggnadskreditiv. Bidragen består av gemensamt dito från Regionen och Länsstyrelsen samt förskottshyra från IP-only. De betalas ut dels när vi redovisat delar av projektet och dels redovisat hela projektet. Därför behövs byggnadskreditivet. Vi har för säkerhets skull kalkylerat med att ett lån kan behövas om kostnaden blir högre än beräknat. Detta för att vara säkra på att projektet går att genomföra. Vi årsmötet presenterades detta och vi visade att kalkylen tål utan vidare 2-3 hundra tusen som kan hanteras med medlemsavgifterna. Kalkylen grundade sig på 227 medlemmar. Nu har vi 241 vilket innebär 215000 i tillskott med endast mindre kostnader eftersom de ligger inom den projekterade fibersträckningen

Här är en kopierad text från hemsidan:
En bärande idé bakom projektet är att man bedömer att det kommer att finnas lågt intresse i området att driva ett nät efter att det har etablerats. FRÅGA: Ofta blir det så, ja. Hur mycket arbete förväntas vi lägga ner efter att allt är klart? Alla beslut är nu tagna och arbetet påbörjat. Ett problem som kvarstår olöst är att bidraget från Kommun och Länsstyrelse inte är klart, eftersom ägandet av nätet kan vara ett krav för bidrag. FRÅGA: Är detta klart nu?
Svar:
Vi har satsat på ett öppet nät där medlemmarna själva träffar avtal om tjänster i nätet och kan helt och hållet avstå till dess att man vill. Föreningen får därmed en minimal administration. Texten du hänvisar till är skriven som grund för detta vägval. Vi tillsammans i föreningen äger nätet. Vi har klart besked om att vi får bidrag.

Det står även att vid möte med Scannova framkommer att man numera är mycket tydlig med att de ska ha rätt att överta kanalisationen efter "hyrestiden" på 7 år. Vad innebär det för oss alla som arbetat med detta? Kommer de att höja avgifter hej vilt sedan?

Svar:
Gammal uppgift, vi samarbetar ej med Scannova och detta är ett av skälen varför.

Några frågor utifrån anslutningsavtalet:

I anslutningsvillkoren står "vid ev driftstörningar eller andra bekymmer ska medlemmen ha hög förståelse för att föreningen bygger på frivilliga insatser" – ja förvisso, men vad innebär det i praktiken? Hur länge får jag räkna med att tar innan problemen är lösta? Hur driftsäkert är nätet?
Svar:
I praktiken kan du inte få hjälp på en gång, "ingen dygnet runt service". De flesta fel kommer att vara sådana som uppkommer i medlemmens egen anläggning. Fel kan också vara sådant som tjänsteleverantören ansvarar för. Rena kommunikationsfel i fibern kommer att vara mycket sällsynta och det är det som föreningen har ansvar för. Det handlar om fysiska skador som avgrävning, skada på kopplingsskåp och kanske skadegörelse. Föreningen kommer att ha försäkring för sådant. Det går inte att sätta en tidsgräns eftersom det beror på omständigheterna. När det gäller hela nätet räknar vi med en tillgänglighet på 99.8%.

Medlemmen är ekonomiskt ansvarig för materiel och utrustning inom fastigheten – ja, men hur dyrt är det att reparera/byta ut om något händer?
Svar:
Svårt att svara på. Gräver du av fibern så blir det kostnader för grävning mm. Skadas fibern på annat sätt och behöver blåsas om från kopplingsskåpet handlar det om 3-4000 kr. Skadas den aktiva utrustningen (mediaomvandlaren) kan det röra sig om en tusenlapp om det är du eller t.ex. blixten som är orsaken. Slutar den fungera av annan anledning är det inte ditt ansvar.

Medlemmen ska själv göra hål och dra ledningen in till huset samt montera teknisk utrustning och tillse att det finns jordat uttag och även vara behjälplig när fibern ska in – hur många kan detta? Det ska ju också vara gjort på viss tid... Vad händer om inte alla kan göra detta när det ska göras.
Svar:
Viss beredskap för det finns eftersom det alltid finns något som händer. Man tar därför en runda senare till de fastigheter som det är problem med. Ytterst kan det bli så att anslutningen uteblir och inkoppling får ske senare då föreningen tvingas debitera för ökade kostnader. Vi har ju också valt en separat kopplingsbox utomhus som gör att i normalfallet behövs ingen närvaro när fibern dras in.

Inget ROT-avdrag görs av föreningen – varför inte? Eller får man inte det för fiber?
Svar:
Man får inte ROT-avdrag för insatser i ekonomiska föreningar. Du köper inte en anslutning utan blir medlem i en förening som ser till att du får fiber.

Medlemmen betalar alltid sin del av de kostnader föreningen ådragit sig – hur mycket kostnader kan tillkomma? Man är väldigt på med att påpeka att medlemmen ska betala...
Svar:
Vi måste vara tydliga. Om projektet inte kan genomföras på grund av något helt oförutsett, så ska insatserna betalas tillbaka minskat med kostnaderna för föreningen fram till beslutet. Det handlar alltså om förhållandevis små kostnader.

Föreningen kan komma att förutom medlemsavgiften debitera avgift för administration/underhåll. Storleken fastställs årligen vid stämman och betalas i förskott – hur tänker man där? Hur mycket rör det sig om? Vad vet man om underhållet i framtiden?
Svar:
Man vet aldrig allt om framtiden. Vi räknar inte att en sådan avgift behövs men måste vara tydliga om att årsmötet har möjlighet att besluta om en sådan. Som jag ser det handlar det om några hundra kronor, men som sagt det ska inte behövas

I stadgarna står att medlemmen ska delta i verksamheten bla genom att bidra med arbete för underhållet – vad rör det sig om? Själva byggnationen är en sak, men underhåll? Hur mycket kan det bli?
Svar:
Eftersom underhåll av själva nätet är ytterst minimal blir det inget betydande arbete. Det kan handla om att se till att växtligheten kring anslutningsskåp inte blir för kraftig. I föreningen gäller att vi hjälps åt när vi kan och när det behövs. Vi kommer inte att debitera ut arbetstid.

Medlemsinsatsen är satt till högst 17.000 kr – återigen en ekonomisk plan! Hur vet man att det inte blir mer – eller mindre? Sedan tillkommer ju ytterligare avgifter för de olika tjänster föreningen tillhandahåller... Vad jag förstod 'köper' man sina egna önskemål – vad är det då för tjänster föreningen tillhandahåller?
Svar:
Stagarna ger ramen. Föreningen har beslutat om 12000:- och det är det som gäller. Föreningen har inga egna tjänster men om vi skulle besluta om att erbjuda sådana så upprättas separata avtal för de som vill ha den tjänsten.

Det var en del frågor, men jag hoppas att de är tydliga och att Ni har möjlighet att svara på dem. jag skulle även vara väldigt tacksam om jag kunde få ta del av den ekonomiska planen och de gällande kalkylerna.

Med vänliga hälsningar,
NN

För övrigt:
En liten fundering, sammanblandar du anslutningsvillkoren med ett reguljärt avtal mellan föreningen och fastigheten? Villkoren är inte tänkta så utan anger hur fibern dras och hur den får användas mm. Det kanske är lite knepigt att vi inte har utformat ett reguljärt affärsavtal. Det beror på att fastighetsägaren blir medlem i föreningen genom att betala en insats. Föreningen bygger fibernätet och driver nätet på det vis som bestämts vid extramöte och årsmöten.
Det är styrelsen som utarbetar och genomför projektet. Vi kan inte ha avtal för då blir vi ett reguljärt kommersiellt företag och då blir det som man betalar till föreningen i form av insats momsbelagt. En ekonomisk förening ska verka för medlemmarnas gemensamma ekonomiska intressen i enlighet med stadgarna och det som föreningsmötena bestämmer.
Jag vet inte om detta gjorde saken klarare.

Hans Forsslund
Ordf. Hellvi Fiber Ekonomisk Förening

Du är här: Start Frågor och svar Dv frågor augusti 14